Leif B Magnusson, en autofiktionens mästare...

Leif Magnusson 2022
Foto: Monica Antonsson

Det är i samband med en intervju i Fredagsmagasinet i Radio Österåker som Leif Magnusson, 88, ger mig en lista på vad han varit med om i Vallentuna. 

Vi borde ha pratat mer om det i programmet, tycker han. Men Radio Österåker är i första hand avsedd för Österåker och Vaxholm, så där fick jag försöka snåla in på just Vallentuna. 

Här bestämmer jag däremot själv och här är det just Vallentuna som står i fokus, den kommun som vi båda är så förtjusta i. 

Leif är född i Borås och uppväxt i Skövde. Ja han gjorde en avstickare till Farsta också innan han kom till Vallentuna med sin familj 1964. 

På den tiden tycks kommunen ha varit särskilt mån om att folk skulle flytta hit. Kommunalkamrer Gunnar Käller körde runt med Leif och hans fru och visade kommunen. I Snapptuna fanns tomter till salu för 20 000 kronor vilket var mycket billigare än de tomter som stod till buds i Täby. Herr och fru Magnusson slog till och byggde sig året därpå det hus som var familjens hem i 25 år. Det är alltså här de fem barnen har vuxit upp. 

Leif blev först tillsynslärare i Vallentuna Centralskola under rektor Nils Sjöströms ledning. Han blev dessutom partivän med skolstyrelsens ordförande Jan Birgersson (M). Kanske var det han som såg till att Leif blev ledamot av den så kallade Kulturkommittén som blev början på Leifs politiska karriär. Det ledde vidare till ordförandeskapet för Kulturnämnden, ett förtroendeuppdrag som Leif behöll i åtminstone 15 år under tre kommunalråd nämligen Ingvar Lidskog (L), Carl Erik Wikström (C) och Elwe Nilsson (M).

Läs mer om Ingvar Lidskog här

Läs mer om Carl Erik Wikström här

Läs mer om Elwe Nilsson här. 
Och lyssna på Leif Magnusson i Fredagsmagasinet, Radio Österåker, här.

Monica Antonsson · FREDAGSMAGASINET 220128

Leif dyker upp ungefär 41 minuter in i programmet.

Leif Magnusson blev småningom studierektor i såväl Näsby Park som Näsby Dal och han slutligen kom till Tyska skolan. Samtidigt var han en synnerligen aktiv kulturnämndsordförande på så sätt att han gärna medverkade personligen i de kulturprojekt som var aktuella. 

Kyrkospelet

Clary Magnusson, Torsten Segebladh,
Kerstin Lundqvist och Kurt Wallis Pettersson
Foto: Göran Johansson 1972. Vallentuna bildarkiv.

Ett sådant var Kyrkospelet, ett stycke som skrevs av den i rektorsbostaden bosatte författaren Torsten Segebladh som för övrigt var poeten Kristina Lugns favorit när det gällde litterära diskussioner. 

Musikskolans rektor Kurt Wallis Pettersson skrev musiken och Leif Magnusson stod för regin. 

Spelet uruppfördes 1967 och spelades årligen i nio års tid. Enligt Leif finns fortfarande manus och inspelningar på biblioteket. 

I Kyrkospelets rollista fanns lokala profiler som Clary Magnusson, Kerstin Lundqvist och Åke Carlegrim. Vallentuna hembygdskör, Kyrkokören och kyrkans barnkör medverkade också. Läs mer om kyrkospelet här och här

Gustaf Åkerblom (S)
Foto: Svante Berg 1995. 
Vallentuna Bildarkiv.

Runstenar

Tillsammans med Gustaf Åkerblom (S) for Leif dessutom runt i kommunen med cement, sand, vatten, spett och slägga och satte upp skyltar vid de 75 runstenarna. Allt för att den som så önskar ska kunna ta del av vad där står för bästa möjliga förståelse för det vikingatida folkets livsvillkor.

Böcker
Tillsammans med kulturchefen Ingrid Ullman och den övriga nämnden såg Leif Magnusson också till att det gavs ut böcker som: 

- Vallentunas äldre bebyggelse 

- Runstenar i Vallentuna
- Vallentunabilder
- Örnen, bilan och stjärnorna

Det var med andra ord en mycket aktiv kulturnämnd som verkade under Leif Magnussons ledning. 

Kulturnämndes arbetsutskott 1985.
Gustaf Åkerblom (S), kulturchefen Ingrid Ullman, Leif Magnusson (M) och Sven Sjönell (C).
Sven Sjönell lämnade så småningom centerpartiet och blev moderat. Läs mer om honom här.  

Kulturnämndens ordförande Leif Magnusson (M)
inviger nya biblioteket i Tärningen.
Foto: Gun Hillbo. Vallentuna bildarkiv

Biblioteket

Det var under Leif Magnussons tid som kulturnämndsordförande som kommunen fick ett nytt bibliotek i Tärningen. Det ersatte ett äldre bibliotek inrymt på övervåningen till Torghuset - som i sin tur hade ersatt Bernhard Bengtssons gamla bibliotek i första kommunalhuset. 

Läs mer om Bernhard Bengtsson här. 

Leif Magnusson berättar i Fredagsmagasinet, Radio Österåker, hur han reste runt bland bibliotek i Danmark för att samla intryck och erfarenheter för bästa möjliga resultat. Det skulle vara högt i tak, belysning längst ner och luftkonditionering. 

Att det bibliotek som var hans skapelse numera tillhör förgången tid bekymrar inte Leif. Det är bra när det går framåt och byggs nytt. Han har besökt det nya biblioteket i kulturhuset och tycker det är bra. 

Vallentuna bibliotek i Tärningen 2012
Foto: Matilda Riddar. Vallentuna bildarkiv.

Centrumbiografen

Centrumbiografen i Vallentuna 1986.
Foto: Gun Hillbo. Vallentuna bildarkiv. 

Leif Magnusson och Sven Sjönell (C/M) arbetade hårt i många år för Centrumbiografens bevarande. Ove Hahn (M) såg dessutom till att bion fick nya stolar när teater Narren på Gröna Lund renoverades. Han var ju artistchef på Gröna Lund. Läs mer om honom här.

Leifs och Svens familjer hjälpte också till med Centrumbiografen. Jag citerar Agneta Sjönell som skriver på Leifs facebooksida:

- Ja, tänk vad roligt vi hade bl.a med bion, som du och Sven drev. Hela familjen jobbade. Jag sydde gardiner bl.a, våra pojkar jobbade också. Jan var maskinist, Mats sålde biljetter och Björn sålde godis för sitt hockeylag. Det var tider det!

Men stödet från partikamrater och andra politiker var marginellt. Majoriteten ville jämna bion med marken till förmån för parkeringsplatser. Och så blev det ju också till slut. 

Det är ingen överdrift att Sven och Leif blev mycket illa behandlade i Vallentuna på grund av sitt engageman för Centrumbiografen.  

Kommunen överlät driften till IOGT-NTO och snart var biografens saga all. 

Läs mer om kampen om biografen här.  

                                                                               

Vallentuna teater i oktober 1986. Några månader senare
hade vi premiär på revyn Scensation. 
Foto: Yngve Sjögren. Vallentuna bildarkiv.

Teatern

Vallentuna teater byggdes i samband med att Tellus Maskin lades ned och fick en tillbyggnad i form av en idrottshall och en teater. Vem hade kunnat tro det?

Undra på att Leif nämner det med stolthet. Teatern till och med invigdes av Dramatenchefen skriver han. Oklart vem.  

Leif berättar att en ensemble från Dramaten gästspelade med "Arsenik och gamla spetsar". 

Jag hade för mig att det var 

"En midsommarnattsdröm". Det var i alla fall den jag såg. Men kanske spelades båda.

Leif är också stolt över att teatern politiskt motstånd till trots försågs med ett orkesterdike. 

I detta var jag själv högst inblandad vilket kan avslöjas nu. 

Kulturchefen Ingrid Ullman ringde mig och sa att politikerna ville spara in på teaterbygget genom att avstå från att bygga ett orkesterdike. 

- Kan inte du och ditt revygäng skapa opinon och publicitet så att de ansvariga ger sig?

Det gjorde vi så klart. Vad gör man inte när kulturchefen ringer och ber om hjälp! 

Vi samlade ihop ett gäng teaterfolk och kallade till presskonferens. 

Det är klart att en teater måste ha ett orkesterdike, hävdade vi som inte hade något eget intresse av diket.

Tidningarna skrev och en av dem som läste om snåla politiker var underbara Greta Persson, en änka som efter ett långt fattigt liv hade blivit miljonär genom ett arv av en moster. Hon placerade så småningom pengarna i en stiftelse som sedan dess delar ut stipendier varje år till musikaliskt begåvade ungdomar i Vallentuna. 

Men först ringde hon kommunen och erbjöd sig att betala orkesterdiket!

Det blev så pinsamt för kommunledningen att orkesterdiket byggdes på skattebetalarnas bekostnad. 

Gretas pengar användes till att köpa en fin flygel från Göteborgs konserthus. Den är än idag själva hjärtat på Vallentuna teater. 

Läs mer om Greta Persson här. 

Man kan väl dessvärre räkna på ena handens fingrar hur många gånger orkesterdiket har använts. Det kan bara lastas kulturförvaltningen och nämnden som borde ha haft fog för sitt önskemål och sett till att den sortens produktioner hade engagerats till Vallentuna teater. 

Dåvarande kommunalrådet Elwe Nilsson har många gånger retat mig för det här.

- Vad skulle ni revyhoppor ha ett orkesterdike till? 

Han hade rätt. Vi hade ingen användning för ett orkesterdike. Vi bara banade väg för kulturförvaltningen som inte tog sitt ansvar. Och fick därför skulden. Den sortens händelser kantar dessvärre mitt liv...

Om nämnden överhuvud taget kände till det vet inte jag.

Paneldebatt i Vallentunasalen inför valet 1985. På podiet från vänster tidtagare Leif Magnusson och ordförande Thomas Adlercreutz. 
Foto: Thord Stodeus. Vallentuna bildarkiv.  

Leif Magnusson skriver vidare på sin lista om "Vårspectaclet" för barnfamiljer som han var med och ordnade i tre, fyra år. Vidare skriver han om gratis bussturer för nyinflyttade och utgivandet av Vallentuna Kommuninformation med Carl-Axel Olsson (C). 

Roslagsbanan med ånglok vid Lindholmen på 1970-talet
Foto: Kristina Peterson. Vallentuna bildarkiv.

Läs mer om Carl-Axel Olsson här. 

Leif minns också folkomröstningen om Roslagsbanan i vilken 92 procent av vallentunaborna och 84 procent av täbyborna krävde att få ha den kvar. 

Och kvar blev den ju.    

 

Leif Magnusson lämnade Vallentuna i början av 1990-talet och flyttade in till stan där han blev kvar några år innan fritidshuset på Tynningö utanför Vaxholm blev hans året-runt-bostad. 

Ordkonst

När Leif pensionerades från jobbet som studierektor i Tyska skolan bildade han den enskilda firman Ordkonst inom vilken han översatte ett stort antal böcker från främmande språk innan han till slut vässade pennan för egen del och etablerade sig som författare. 

De flesta av hans böcker har kommit till på Tynningö där han vanligtvis bor med sin lilla katt. Hälsan har emellertid tvingat in honom på ett seniorboende i Bromma just den här vintern. Barnen tycker inte att han ska vara ensam i stugan ute på ön förrän våren kommer och fåglarna börjar kvittra igen. Grannen tar under tiden hand om katten.  

Autofiktion

- Jag skriver med autofiktion, säger Leif.

Det visar sig vara en speciell litterär genre som kan användas i självbiografier och som innebär att man  blandar fakta och fiktion. När sanningen inte räcker till kan författaren fabulera fritt och bättra på sin historia. Läsaren kan med andra ord aldrig veta vad som är sant och inte.  

Wikipedia:

Tidiga svenska exempel på autofiktion är August Strindbergs romaner Tjänstekvinnans son (1886) och En dåres försvarstal (1893). En annan besläktad genre än alterfiktion, där fakta och fiktion blandas men verkobjektet är någon annan än författaren själv. 

Sex böcker har det hittills blivit varav flera om Tynningö. 

Eller vad sägs om: 

Hovrätten brinner (2013)

Jäv och övergrepp i rättssak

Tynningö i våra hjärtan (2017)

Attack på nämndemän 

Övergrepp i rättssak 

Bilder av Tynningö (2019)

med två andra

Tynningö i stormens öga (2019) Privatspanare och Missing people i vilken självaste Putin dyker upp.

Leif, Git och kriget (2021)

Överleva Andra Världskriget

1939-1945

Och nu är en sjunde bok på gång, en bok som ska handla om morfars mor 

Maria Kristina Johansdotter, vars liv var ett släktdrama med kunglig glans...

Jag har grävt lite om denna

Maria Kristina utan att hitta

något som helst graverande. 

Om du vill kan du läsa om det här och här. 

Men i autofiktionens värld betyder det absolut ingenting. Jag ser verkligen fram mot att få läsa berättelsen om Maria Kristina Johansdotter... 

För ytterligare info: leifmagnusson.se

För att beställa böcker, ring förlaget direkt på tel 070-600 51 51

Backsippor 1975
Foto: Leif Magnusson, Vallentuna bildarkiv

Anki och Anders Nyberger förvandlande fiskaffären till en hudvårdssalong för ökat välbefinnande

Anki och Anders Nyberger
Foto: Monica Antonsson

Anders Nyberger har sina rötter i Vallentuna genom mamma Ingrid Elisabeth Jansson och mormor Ester Elisabeth Gustavsson som båda föddes i Vallentuna 1921 respektive 1893. Pappa Sven Einar Ture Nyberger född 1921 föddes i Kungsholms församling. Föräldrarna gifte sig 1945 och flyttade till Vallentuna när Anders var två och storasyster Gun var sex år gammal. 

Ingrid Jansson, senare Jirstedt gift Nyberger 1923
Foto: Helge Jirstedt

Den här trevliga pratstunden med Anki och Anders Nyberger ägde ju rum i Spanien.  

Jag kunde därför inte be att få fotografera bilder ur deras fotoalbum som jag brukar.

Vallentuna bildarkiv har emellertid den här fina bilden av mamma Ingrid bland hönsen hemma på Fridal som låg vid nuvarande Tunavägen 5. 

Den Allan Jansson på Mörby gård som Anders pratar om i intervjun - och som skulle ha med hans rötter i socknen att göra - har jag inte lyckats hitta. Han var i varje fall inte skriven här. 

Den ende Allan Jansson som fanns här bodde i Rickeby och bytte dessutom efternamn till något helt annat. 

Men det kanske är ett mysterium som Anders kan lösa så småningom.  

Jag har rotat runt lite i kyrkoböckerna för att hitta Anders släkt och se om där finns fler vallentunarötter. Det visar sig att mamma Ingrids anfäder kom från Kårsta, Össeby-Garn, Vada, Rimbo, Gottröra och Närtuna. På sin mammas sida är Anders alltså en riktig Rospigg. 

Läs mer om det här om du vill.  

Reservation för läs- och skrivfel

Lyssna på Anki och Anders!

Monica Antonsson · Anki O Anders (2).WMA

Förr var det tillåtet att ta sig vilket namn som helst. Hantverkare av olika slag valde ofta att byta namn till något unikt. Och det gjorde man ofta i samband med giftermål eller att man lämnade hembygden för storstaden. Många valde ett namn som påminde om den trakt de kom från. En familj från Sättersta i Sörmland kunde då kalla sig Sätterlund vilket senare blev Zetterlund om man ville snitsa till det. Ättlingar till indelta soldater med soldatnamn som Rasken, Stål eller Hvitlock kunde välja att ta sig farfars soldatnamn för att det lät bättre än Andersson, Karlsson och Persson. Det kan därför vara av intresse att följa ett namn som Nyberger.  

Det visar sig att det var Anders farfar Stefanus i Tyngsjö, Kopparberg, som tog sig namnet Nyberger. Det gjorde även två av hans bröder som emellertid så småningom ändrade namnet till Nyberg. Alla tre skulle annars ha hetat Jonasson eller Magnusson efter fadern Jonas Magnusson (1850-1882). 

Stefanus Nyberger (1883-1965) var alltså ensam i trakten om sitt efternamn. Folkräkningarna och andra källor ger vid handen att namnet ursprungligen kom från en släkt på Gotland. Den spred sig förvisso norrut men jag kan inte se att det finns något samband mellan Stafanus Nyberger och Gotlandssläkten med samma namn. Jag har försökt hitta ett sådant. Läs om det här om du vill. Kanske finns en förklaring att få så småningom.   

Centralvägen, Vallentuna

Centralvägen - Vallentunas första affärsgata med lägenheter i övre planen. I huset t v finns en fiskaffär. På höger sida finns affärerna fr h Arne Anderssons uraffär, dam- och herrfrisör och Vallentuna varuhus. I bakgrunden syns Vallentuna järnvägsstation och järnvägsrestaurangen Flugan

Foto: Thord Stodeus i januari 1970. Vallentuna bildarkiv.

Husen längs Centralvägen byggdes i slutet av 1950-talet. I källaren på gaveln i huset till vänster fanns från början en fiskaffär. Den drevs av Iris och Hilmer Lundin som bodde i Bällsta, närmare bestämt i Lundåker, fastigheten 2:174 som idag har adressen Bällstavägen 95. Dottern Britt bodde på adressen vid sin död 2003. 

Den Simon Anders talar om är åtminstone för mig ett mysterium. Vem var han?

Iris och Hilmer Lundin

Det hör egentligen inte alls hit men kan ju vara intressant ändå. Bilden här intill är hämtad ur boken Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Stockholms län III, 1952. Här bodde familjen Lundin. 

Av texten framgår att huset hade tre rum, två hallar och ett kök plus källare med tvättställ. 1942 moderniserades huset och fick såväl el som vatten och avlopp. Till hushållet hörde en häst och två mjölkkor i en särskild ekonomibyggnad. 

Trädgården anlades 1943. Den hade ett växthus och en bänkgård om 200 fönster samt 20 fruktträd. Det var grönsaker och blommor därifrån som så småningom kom att säljas i fiskaffären på Centralvägen. 

I boken "Vallentuna - ung ort i gammal bygd" berättar Brita Heidmark och Margit Ullgren under rubriken "Frukt, grönsaker och blommor".

"Det förekom också att varorna såldes lokalt direkt över disk till olika privatkunder. Det gjorde handlare Lundin i Västra Bällsta, där han hade en mindre trädgård med odling av grönsaker. Han drev dessutom en fisk- och blomsterhandel i centrala Vallentuna, där han sålde produkter över disk från sina egna odlingar."

För mig känns det lite knepigt att texten om Lundin enbart framhåller mannen. Den som syntes var nämligen Iris, en kraftfull kvinna med så kallat skinn på näsan. Det var hon som, såvitt man förstod, skötte ruljansen. Lundina kallades hon.  

***

Anders Nyberger

övertog fiskaffären när den så småningom såldes. Om det berättar han i vårt samtal ovan. Fisk och delikatesser, saluförde han.

När Anders småningom träffade Anki och de blev ett par förvandlades butiken till: 

Vallentuna Hudvårdssalong. 

I maj 1987 var jag där för tidningen Södra Roslagen för att göra någon slags reportage i samband med att Anki med sin specialitet - diatermi - befriade mig från en brun fläck på näsan. 

Hudvård för fysiskt välbefinnande

- Det kan hänga på ett hår

(VALLENTUNA) Vallentuna Hudvårdssalong ägnar sig åt biologisk hud- och kroppsvård. 

Ann-Christin och Lotta Nilsson erbjuder med andra ord vallentunaborna behandlingar för ett ökat välbefinnande. Det kan bland annat innebär att de befriar sina kunder från såväl fläckar som generande hårväxt vilket kan kännas angeläget inför den stundande sommaren. 

Hudvård är sannerligen ingen struntsak. Särskilt inte när det gäller ansiktet. Tvål och vatten torkar ut huden och skyndar på åldrandet. Det fastslår systrarna Ann-Christin och Lotta Nilsson. 

- Det tar flera timmar efter en tvätt med tvål innan balansen i huden återställs. Det är bättre att använda vattenlöslig rengöringsmjölk i stället.

Välgörande behandling

En ansiktsbehandling ger en avslappnad och fräsch känsla och det är meningen. Huden behandlas mot torrhet och dålig blodcirkulation. För den som har problemhy med exempelvis pormaskar kan det bli fråga om så kallad djuprengöring. Huden värms upp så att porerna öppnar sig. Därefter kan plitorna avlägsnas. 

- Låt bli att klämma med fingrarna. Det blir bara ärr då. 

Missprydande hudfläckar

Missprydande hudfläckar är en av branschens specialiteter. Med tränade ögon avgör Ann-Christin och Lotta vad för slagsmärken som kunden vill ta bort. 

- Skulle de se konstiga ut skickar vi dem vidare till läkare, säger Ann-Crstin.

Störst och vanligast är problem med generande hårväxt. Hårstrån tas bort ett efter ett genom att en tunn nål förs ner i hårsäcke. Därefter bränner man bort roten med ström. Helt eller delvis dödas hårsäcken.

- Det är ett väldigt pillgöra så det gäller att ha tålamod, säger Lotta. 

Hårväxt i ansiktet

Det är särskilt kvinnor som har problem med generande hårväxt i ansiktet, på benen och på bröstet. 

Somliga drabbas särskilt hårt. Det finns de som har hår växande i stora tofsar.

Monica Antonsson

Texten är tydligt avklippt innan den var slut. Sånt händer i tidningar när det är utrymmesbrist. Jag minns emellertid att Anki och Lotta berättade om kvinnor som ständigt bär rakapparaten med sig i handväskan. Skulle de råka övernatta hos en man måste de upp och raka sig innan han vaknar. 

Ja, det var annat också men det har jag glömt. Det är trots allt 35 år sedan. 

***

En dryg månad senare ringde bröllopsklockorna för Anki och Anders i Vallentuna kyrka och så småningom kom barnen Sofia och Douglas till världen. 

Anders sadlade om och blev säljare inom livsmedelsbranschen för att småningom starta eget i samma bransch. 

Anki drev Vallentuna Hudvårdssalong i över 40 år. Det var till henne man gick för att fixa fötterna och genom allehanda behandlingar av huden förhöja det allmänna välbefinnandet. 

Så här presenterade hon sig själv sedan hon väl sålt butiken och flyttat till en ny adress: 

Anki Nyberger

Välkommen till en personlig specialist. Jag är auktoriserad hudterapeut med mångårig erfarenhet, har specialkompetens och certifikat i Diatermi och IPL.

Jag har drivit Vallentuna Hudvårdssalong i många år men har nu flyttat till Tellusvägen 43.

Hos mig får du en Ansiktsbehandling som är anpassad efter din huds behov. Du kan även färga dina Fransar och Bryn.

Ser fram emot att få träffa dig. Välkommen!

 

Sommaren 2021 stängde Anki sin salong för gott. Hon och Anders till och med sålde villan på Uthamravägen och flyttade till Vaxholm. Sedan dess har de fått sitt första barnbarn. Och så har de sitt fritidshus i Punta Lara, Nerja, som de allt oftare åker till.  

Det är bara att gratulera!

Anki och Anders Nyberger skördar apelsiner i trädgården i Punta Lara.
Foto: Monica Antonsson

Violinisten i hovkapellet som helst ville vara riksspelman...

Berit och Lasse Widén
Foto: Monica Antonsson

De flesta känner Berit och Lasse Widén som det glada och trevliga och absolut självklara paret i Vallentunavimlet.  

Yrkesmässigt känner de flesta av oss Lasse som konsertmästare och violinist i Kungliga Hovkapellet. Och Berit kanske som dagisfröken.

Han har lika ofta spelat i frack på Kungliga operan som i 1700-talsmundering på Drottningholmsteatern. Han har spelat med alla de stora dirigenterna i de allra bästa konstellationerna och på alla de stora estraderna. 

För Lasse har det aldrig spelat någon roll om han spelat för kungligheter, presidenter och världskändisar eller alldeles vanligt folk från Vallentuna. Han är proffs helt enkelt. Han gör och har alltid gjort sitt jobb med kraft och precision.  

Berit och Lasse Widén på revy
Foto: Monica Antonsson

Det är ingen överdrift att påstå att Lasse har ackompanjerat de flesta stora sångare av betydelse - från Birgit Nilsson och Kjerstin Dellert till vänner och bekanta i foajén till Konsum i Vallentuna. 

Under många år sågs han ofta i TV och gjorde program som Notknäckarna till succé. En stor trave grammofonskivor talar också sitt tydliga språk. Innan elektroniken tog över medverkade riktiga musiker i de flesta grammofoninspelningar. Det berättar han också om i vårt Magiska Möte en solig höstdag 2020 som du kan lyssna på nedan.  

Det är den här sidan av Lars Widén - den mer klassiska - som vi Vallentunabor har fått njuta av i flera decennier. Inte minst i de årliga midsommarkonserterna i Vallentuna kyrka. 

När dansen kring midsommarstången ute på kyrkängen tog slut gick vi alla in i kyrkan där Riksspelmannen Bällsta-Lasse Widén brukat ömsa skinn - från spelmanskläder till frack - och konsertera sommarens blommande fulländning med kantor Leif Johansson. 

Vackrare örongodis kan det liksom inte bli en midsommarafton.  

I år (2020) fick vi avnjuta konserten digitalt på grund av Coronan och Lasses vacklande hälsa. Kyrkan lät föreviga det hela så att alla kunde vara med. Det berättar han också om i vårt Magiska Möte.  

Den mest kända sidan av Lasse Widén är ändå Riksspelmannen. 

Trots att han tidigt hade tagit sig till den absoluta toppen som musiker, drömde han om att få bli accepterad som spelman inom folkmusiken.

Det var därför en stor dag när han efter flera försök lyckades med det. 

- Jag har försökt bli Riksspelman i nio år utan att lyckas och hade nästan givit upp, sa han i en intervju med mig i Norrtelje tidning 1983.  

Det resulterade i en löpsedel som ännu 37 år senare pryder sin plats på hallväggen hemma hos Berit och Lasse. 

I vårt samtal 2020 säger han att han försökte i fem år innan det gick vägen. Hur det var spelar faktiskt ingen roll. Han hoppade ju över några år också. 

Bällsta-Lasse som nybakad Riksspelman 1983. 
Foto: Stefan Källstigen, Lokaltidningen

Det där med att bli Riksspelman är minsann ingen enkel sak. 

- Titelkandidaterna får spela tre låtar vardera inför en mycket kritisk jury som graderar kunnandet efter vissa givna regler. Det gäller renhet, tradition, rytm, låtval och andra egenskaper. 

- Provspelningen är en procedur som får även de mest rutinerade spelmännen att skälva till inför stundens allvar, sa Lasse den gången. 

- Vid den senaste uttagningen lyckades bara 14 av de 99 deltagarna nå sitt mål. 

Måhända fanns det en viss misstänksamhet inom juryn mot stjärnviolinisten från Hovkapellet. Det är visserligen en fundering som helt saknar grund men ändå. Om juryn funderade över varför i all världen en virutos ville bli Riksspelman så vore det trots allt förståligt. 

- Jag längtade till folkmusiken, säger han idag. Jag behövde den för att rensa bort alla operatoner. Folkmusik är kul helt enkelt. Man kan skratta och le. Musik behöver inte alltid vara så allvarligt. 

Lasse kanske helt enkelt var för bra för spelmansjuryn eller för lite framsprungen ur knätofs och gammeltjo. Eller så misstänkte de att han kanske inte, som Tjorven sa, hade den rätta knycken.  

- Jag hade funderat på om jag skulle styra ut mig med snus, skägg och dialekt för att lyckas bättre, sa Lasse då. Men det gick ju bra ändå. 

Monica Antonsson · Bällsta-Lasse Widén

Cirkatider
0.00.0     Vallentuna gånglåt
0.01.17   Välkomna! Om kvarnen som brann upp.
0.02.26  Lite problem med hälsan
0.03.01  Årets midsommarkonsert med kantor Leif Johansson (se ovan) 30 års jubileum.
0.10.00  Lasse spelar
0.11.00   Rötter och uppväxt. Skolkamrater som spelade i Skanskvarns Unga Stråkar.  
0.15.40   Dubbelbröllop och fortsatt skolorkester. Berit damfrisör och mamma. 
0.17.35   Musik med rötterna. Farbror Filip Widén. Pappa Sven hämtade en fiol från vinden.
0.20.20  Pedagogexamen på Borgarskolan. Kungliga Operan och Hovkapellet 1960/1961.
0.25.35   Fast tjänst i första men mådde bättre i andra fiolstämman. Konsertmästare.
0.30.00  Kjerstin Dellert, Birgit Nilsson och Elisabeth Söderström. Mycket bus på en teater.
0.35.00  Notknäckarna   
0.36.00  Pension. Feber sista åren. Trappade av.
0.38.20  Hundratals grammofonskivor och fem Nobelfester. Ulf Lundell,
0.40.00  Björn Skifs. Harry Belafonte, Charlotte Perrelli, Lotta Engberg, Tore Skogman mfl
0.42.20  Dubbelbröllop. Sommarställe vid Milles väg bak Vallbostrand 1939-2000.
0.43.20  Ute på sjön jämt och fiska. Oppgården i Kragsta. Köpte tomt av Sten & Trä.
0.45.55   Lasses morfar här först. Trädgårdsmästeriet intill. Strid sålde infarten. Byggde 62/63.  
0.52.10   Somrarna vid Vallentunasjön. Sigge Rahmqvist. Busgrabbar bland koblajorna.
0.55.20   Lasses föreläsning i Vallentunasalen.
0.56.10   Kärleken. Hem och familj. Två fina barn. Berit till Lekis. Barnskötare. Förskolan.
1.03.50   Sex barnbarn, fyra barnbarnsbarn, nio fioler och Rune Mohlin.
1.09.40  Ser framåt. I jättefin form. Liten fågel. 

Zornmärket

Lasse tilldelades det åtråvärda Zornmärket, Svenska ungdomsringens Spelmansmärke i silver med vitsorden "för stilmedvetet spel av låtar efter Viksta-Lasse" 1983. Stolt i hågen tog han sig namnet Bällsta-Lasse och firade framgången med att spela in skivan "Upplandslåtar med Bällsta-Lasse" i Anders Edenborgs studio. Plattan, som kom ut 1984, innehåller inte mindre än 21 personligt och lokalt inspirerade medodier signerade Lasse själv. Eller vad sägs om:

1. En Riksspelmans vals
2. Lars gånglåt
3. Drömmarpolska
4. Vals på midsommaräng
5. Skänklåt till hembygden
6. Lyckopolska
7. Norrlansresan, vals
8. Vallentuna Brudmarsch
9. Flygarpolska
10. Gräsölåten
11. Bällsta vallåt

1. Bällstapolkett
2. Drillvals
3. Lassepolska
4. Vallentunas vals
5. Klockringarmarsch
6. Kanariepolska
7. Vallentuna gånglåt
8. Tre flickors fals
9. Folkdansschottis
10. Vallentuna kvarnpolska 

Om jag inte minns fel, 

så var det den legendariske dragspelaren Gnesta-Kalles hustru som gav ut Lasses skivor på bolaget Koster Musikproduktion AB. Och det stod inte länge på förrän skiva nummer 2 kom 1986. Och den gången spelade Bällsta-Lasse med sin gitarrspelande pappa Sven Widén. God och glad han också. 

"Gammeldans o Låtar från Vallentuna" är titeln med tillägget "Komponerade och spelade av Riksspelman Bällsta-Lasse Widén med spelmän." Båda skivorna finns att köpa på nätet om man googlar och har tur. 

1. 
   På Vallentunasjön, sångvals
2. Bällstaschottis
3. Inkörshambo
4. Rullepolka
5. Morgontankar, vals
6. Bukettsnoa
7. Festmazurka
8. Getingsticket,  polka
9. Oppgårds loge, hambo
10. Vänskapssnoa
11. Till Oppgården, sångvals

1. Bällsta gånglåt
2. Gräsödimma, vals
3. Lyckoruspolska
4. Marsch till Kyrkängen
5. Häggvalsen
6. Statarlängan, polska
7. Vals i solen
8. Skogsbacken, polska
9. Sorgehögtid, kyrkmarsch

I flera decennier ledde Bällsta-Lasse dansen kring midsommarstången på kyrkängen i Vallentuna tillsammans med dragspelaren Gunnar Pettersson och Vallentuna folkdanslag. Varje midsommarafton gästade han även midsommardansen på både Väsbygården för de gamla och Vallbostrand för de förståndshandikappade innan han, som sagt, framåt kvällen konserterade hela den grönskande sommaren i kyrkan med kantor Leif Johansson.

Riksspelman Bällsta-Lasse Widén och dragspelaren Gunnar
Pettersson förbereder sig för midsommardansen på Kyrkängen.
Foto: Monica Antonsson 1996

Lasse Widén

För att allt detta - och en familj med fru och två barn - skulle fungera krävdes att någon tog på sig den övergripande kontrollen. I Lasses fall är det Berit som i alla år varit kapten på skutan. Eller "Ulla-Bella Sekreterare" som hon själv brukar kalla sig efter ett barnprogram i tv för länge sedan. Berit har troget stått vid Lasses sida i alla år. 

- Hon är mitt allt, säger Lasse och stryker ömt hennes kind. 

Lasse är en riktig romantiker. Han missar aldrig en chans till kärlek och romantik. En gång för länge sedan (1988) när jag bad honom ställa upp på ett matreportage i Södra Roslagen, bjöd han sin Berit på "friargryta". Och så håller det på. Det är bara att gratulera. 

Han må numera vara märkt av sin sjukdom men blicken är densamma och rätt som det är sprätter han till och spelar en trudilutt på fiolen, där vi sitter runt köksbordet på coronaavstånd. 

Berit och Lasse Widén med barnen Klas och Maria.

Lasse Widén dirigerar orkestern. De två mörka
flickorna är från vänster tvillingarna Berit och Barbro.

Lasse är född 1942 i Sankt Görans församling i Stockholm. Familjen, som bestod av föräldrarna Sven och Margareta samt lillasyster Anne-Charlotte Margareta, bodde på Stagneliusvägen 33 i Sankt Görans församling. 

Men allt som oftast bar det iväg ut till Vallentuna där de hade ett sommarställe vid Milles väg nära Vallbostrand i Bällsta. Lasses uppväxt kom därför att präglas av Vallentunasjön, ekan och båtturerna till Oppgården och kompisen, numera historiken Sigge Rahmqvist. Om det berättar Lasse i vårt Magiska Möte. 

Berit och Lasse berättar också om hur de träffades, att de en tid spelade i samma skolorkester. Det visar sig till och med att både Berit och hennes tvillingsyster Barbro, födda 1941 i Storkyrkoförsamlingen, spelade fiol precis som Lasse. Berit utbildade sig till damfrisörska och så småningom blev det dubbelbröllop.

Dubbelbröllop för systrarna Barbro och Berit med varsin älskad man.

Med "gubbarna" på Konsum
Privatbild

Riksspelman Bällsta-Lasse har alltid varit den som ställt upp. Han har spelat av ren och skär glädje för musikens, kärlekens och gemenskapens skull. 

Han har spelat i hur många konstellationer som helst inklusive i Vallentuna Revyns olika spektakel - där som bekant ingen fick betalt. 

Bland de bilder som just nu bjuds är den till vänster när han spelar julmusik med några lokala förmågor i tomtedräkt inne på Konsum. 

I samband med "Vallentuna 800 år" spelade han med Maria Erman på nyckelharpa och Robert Eklöv på dragspel på tåget till Kårsta när kungaparet var ombord.  

När Vallentuna Revyn ställde till med Vallentuna Marknad spelde Bällsta-Lasse med
Rune Mohlin och Gunnar Pettersson
Foto: Thord Stodeus

Med Bosse Eriksson i Mathiasgården 
Foto: Tord Stodeus

Med Elsa-Gun Gustafsons Sol-
och Ministrålar
Foto: Stefan Källstigen

Och med pappa Sven Widén i Anders Edenborgs studio.

Läs gärna flera av mina artiklar om Bällsta-Lasse Widén.

Du hittar dem här. 

Bo Schylander vigde sitt liv åt frikyrkan, arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen...

 

- Väckelsen kom med tåget!

Bo Schylander 1973

Så brukar pastor Bo Schylander, 85, säga när han ska berätta om frikyrklighetens framväxt i väckelsbygden Vallentuna. 

I takt med att Roslagsbanan byggdes ut och invigdes så kom också de olika missionsförsamlingarna och deras bönehus. Bo Schylander var medlem av Missionsförbundet men i Vallentunatrakten fanns även en av landets äldsta och mest aktiva baptistförsamlingar. 

När han som ung pastor tjänstgjorde i Toftesta missionshus bildades en baptistförsamling som fick egen lokal Össeby-Garn. 

- Men samarbetet var gott, konstaterar han. Vi turades om och respekterade varandra. Under flera år sa folk att de varannan söndag var hos baptisterna och varannan hos missionsförbundarna. 

Bo Schylander berättar om en omfattande verksamhet, inte minst med scouterna. 

- Och med scouterna kom även bygdens folk. 

Om detta berättar Bo Schylander i radiodokumentären "Människor och tro" om just Toftesta missionshus. Lyssna på honom 6,45 minuter in i programmet som du hittar här. 

Harry och Rut Schylander

Bo Schylander har sina rötter i Norrtälje. 

Han är enda barnet till Harry och Ruth Schylander som båda var mycket aktiva inom kooperationen. Fadern var butiksföreståndare i Konsum och modern var butiksbiträde men även en framgångsrik gymnastikledare.  

- Vi bodde i Bältartorp till 1943 då vi flyttade till Billborgsgatan 12 i Norrtälje, säger Bo Schylander som berättar mer om föräldrarna och uppväxtåren i Norrtälje i vårt Magiska Möte i den corona-stängda Åbybergskyrkan en kulen och gråmulen decemberdag 2020. 

Det visar sig att Bo Schylander är en genuin rospigg. Förfäderna var välmående bönder ända ner till farfars farfars farfars farfars farfars farfars farfar Storbonden och Riksdagsmannen Staffan i Estuna som "skötsamt betalade sin skatt 1543-1572". 

Inte mindre än fjorton generationer har Bo Schylander grävt fram ur kyrkoböckerna i sin släktforskning och kan glädja sig åt frånvaron av såväl fattigdom som svält och elände. Hans förfäder var lyckligt lottade bönder med stora gårdar och vanliga namn som Jansson och Persson. De levde sina liv huvudsaklingen i Estuna, Lohärad och Husby, socknar som ligger nära varandra. Och i åtminstone en gren finns präster som Bo Schylander kan glädja sig alldeles särskilt åt. 

Namnet Schylander kommer förmoligen av den anfader från gården Skjulsta i Lohärad socken som 1830 flyttade till Stockholm och då passade på att byta namn.  

Den som vill fördjupa sig i hans släkt hittar den på Geni. 

Ungdomsåren kom att präglas av idrott, friluftsliv och studier. I början av 1950-talet var han några år affärsanställd, först hos Östermans Filial och sedan hos Folkets Tapetbutik i Norrtälje. Så småningom gjorde han vapenfri militärtjänst och bestämde sig för att bli evangelist.  

I vårt Magiska Möte berättar Bo Schylander hur han kom till tro och hur drömmen om att bli missionär slutade med att han blev pastor. 

Det var aldrig någon tvekan om att han i huvudsak ville ägna sig åt frikyrkan, arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen.

 Bo Schylander berättar även om kärleken, hustrun Majvor Karlsson som blev hans den 16/11 1957. Men när de väl hade fått tillstånd av missionsskolans 

rektor att gifta sig måste de hitta en lämplig kyrka också. Bara det är en underhållande berättelse.  

- Under 2 ½ års studietid var vi sex gifta par på skolan. Det var unikt på den tiden.

Norrtälje missionskyrka 

De första åren bodde de nygifta herr och fru Schylander i anslutning till Karbylunds ålderdomshem i Estuna, där hon var föreståndare. 

Där föddes dottern Ann 1959. 

Sonen Lars kom till världen 1961 efter flytten till Vallentuna. 

Berättelsen är en sannsaga fylld av såväl glädjeämnen som dramatik. Eller vad sägs om att polisen fick rycka in och eskortera makarna Schylander till BB...  

Monica Antonsson · Bo Schylander

Välkomna!

Cirkatider:

0.00.00  Kommunalpolitiker i 50 år varav 25 som kommunens revisor

0.07.40  Dragit sig tillbaka lite men massor med uppdrag ändå. 

0.10.20  Norrtälje. Föräldrarna, kooperationen och husmodersgymnastiken. 

0.18.35  Uppväxten i Norrtälje. Om Isblock hos svärföräldrarna. Busfrö.

0.21.40  Kontakt med Missionskyrkan i tioårsåldern. Aldrig mera bio. Syndakatalogen

0.24.00  Konfirmation 1949. Bibelskola. Tonårsläger. Personlig klarhet. 

0.25.45  Ville bli missionär i Kina. Barn- och ungdomsarbete i Vallentuna. 

0.28.40  Att bli pastor. Utbildning. Hade hoppat av realskolan med dåliga betyg. Trotsig och slö. 

0.30.00  Första jobbet som springschas. Rospigg. Släktforskning. Storbonden Staffan i Estuna. 

0.31.00  Folkhögskola. Vapenfri militärtjåst Signalreparatör på SJ. Första predikan 1953 i Jönköping.

0.33.00  Fick tjänsteplikt 1/2-tid Södra Seminghundrakretsen och 1/2-tid bilda församling i Täby.

0.33.40  Missonsförbundet / Sv kyrkan. Utträde ur Svenska kyrkan när 18 år. 

0.35.30  Predikade nykterhet. Frikyrkan, Arbetarrörelsen och Nykterhetsrörelsen.

0.37.30  Bildade Enebykyrkan i Täby 1961. Församlingsförest i Vallentuna, Angarn och Toftesta

0.38.15  Ekumeniska tjänsten där alla inblandade med hela Sverige som arbetsfält. 15 år. Bodde kvar.

0.39.20  Hustrun Majvor. Tonårsläger 1951. Friade. Vigsel 1957 i Pingstkyrkan. Teneriffa.

0.45.30  Vallentuna. Barnen. Poliseskort. Reservdelar till mopeder. Från lärare till pastor.

0.49.30  Missionshuset Olsborgsvägen nu parvilla. Åbybergskyrkan.

0.58.40  Vise församlingsföreståndare i dag. Andlig ledare och rådgivare. 

1.01.00  Predikant. Tre predikningar per söndag. Har de flesta utkast kvar. Stackars åhörare!

1.04.50  En sista predikan. 

1.06.30  Ansvarig för äldrearbetet i församlingen. Pensionärsverksamhet för 100 personer. 

1.08.30  Släktforskning. Oro under krigsåren. 37 000 namn i datorn. 

1.21.35  Kom tidigt in i politiken. Arg och ville påverka. Socialdemokraterna.  

1.25.15  Kommunsammanslagningarna 1951 (Markim-Okresta och Frösunda) och 1971 (Össeby-Garn)

1.29.00  Demokratin fungerar. Bostadsfrågan en stridsfråga. Byggt bort arbetarrörelsens folk.

1.33.30  Barnomsorgen. Kvinnan ska stanna hemma och ta hand om barnen, sa kommunalrådet.

1.34.30  Nykterheten och Nykterhetsrörelsen.

1.40.00  Frimärken, korsstygnsbroderier och ryamattor.

1.45.45  Naturens straff. 

1.46.30  Brf Kyrkbacken. 

SMU Svenska Missionsförbundets Ungdom

SMJ Svenska Missionsförbundets Juniorer

SMU-scouting

Bo Schylander var bara 25 år gammal när han som nybakad pastor kom med sin lilla familj till Vallentuna 1960. Meritlistan var emellertid lång redan då. 

Hos Runeberg presenterades han i "Biografiskt album för Svenska Missionsförbundet, sjunde upplagan 1964. 

Bo Schylander blev alltså pastor i Vallentuna Frikyrkoförsamling 1960. Det innebar att det gamla missionshuset från 1905 blev hans arbetsplats  

Erold Sandqvist

Om det och alla andra bönehus i Vallentuna berättar före detta socialchefen Erold Sandqvist (1928-2020) i boken "Helgade Hus".

"Läseriet kom även till Vallentuna och under 1880-talet fick det allt större spridning. folk samlades i stugor, läste Guds ord och bad. En grupp på tolv personer av dessa "läsare" slöt sig 1885 samman under det anspråksfulla namnet "Guds församling i Vallentuna".* 

Efter två år bytte man namn till ”Vallentuna missionsförening”. Under de första 20 åren hölls de flesta mötena i ett hem. Under sommartiden kunde Guds fria natur eller en loge på Mörby gård vara församlingskyrka. Församlingen började med söndagsskolverksamhet redan från första början.

* Bo Schylander:
I Hedvigs hem (jordemor Hedvig Eurenius) vid Haga utefter Lindholmsvägen bilades 1885 "Guds församling i Vallentuna" med tolv medlemmar. Idag är det Åbybergskyrkans församling.

År 1927 ändrar församlingen på nytt namn, denna gång till ”Vallentuna missionsförsamling”, samtidigt ansluter man sig till Seminghundra Missionsförening som bestod av sex småförsamlingar, nämligen Markim-Orkesta, Frösunda, Gottröra, Skepptuna, Lunda och Vallentuna. De hade gemensam predikant.

Vallentuna missionshus på Olsborgsvägen
1905-1978

Efter 20 års ambulerande tillvaro med möten i olika hem kändes behovet av ett eget missionshus ytterst angeläget. Pengar hade under årens lopp avsatts till en byggnadsfond. År 1903 fanns 1 627 kronor och 19 öre i fonden. Samma år betalades 100 kronor i handpenning för en redan utstakad och uppmätt tomt. Året efter var tomten betald och grunden lagd för missionshuset.

1905 hade församlingen glädjen att inviga sitt efter längtade missionshus. Det var ett traditionellt missionshus med gudstjänstrum och en liten sal med kök samt en bostadslägenhet om 1 rum och kök för vaktmästare på övre våningen. Ingången till kyrkan var på östra gaveln. På södra långsidans vänstra del var ingång till kök och vaktmästarbostad. Kyrksalen hade tre bänkrader, en rad i mitten med något längre bänkar och kortare bänkar mot väggarna. Estraden var hög med trappor på båda sidor. I fonden fanns en tavla med en Kristusgestalt målad av folkskollärare Herman Eurenius. Till höger om estraden var ingång till lilla salen och där innanför köket. I färdigt skick kostade missionshuset ca 15 000 kronor.

Åbybergskyrkan invigdes 1978
Foto: Erold Sandqvist

Omkring 1960 – när Bo Schylander tillträdde som pastor i Vallentuna frikyrkoförsamling – gjordes en stor inre renovering av kyrksalen. Estraden gjordes om så att den blev lägre, bredare och utan räcken. Fondväggen kläddes med glespanel en tavla ersattes med ett kors. 

Församlingen hade då 25 medlemmar men bara några år senare hade antalet vuxit till 75 tack vare omfattande barn- och ungdomasaktiviteter. 

Missionshuset på Olsborgsvägen var församlingens andliga hem i 73 år tills man 1978 sålde det till privatpersoner som byggde om det till två bostäder. Församlingen hade då byggt sig en ny kyrka - Åbybergskyrkan - på Bergvägen ca 300 meter därifrån. Det har gynnat frikyrkan som i dag har ca 200 medlemmar." 

Bo Schylander och jag nämner i vårt samtal handlaren Erik Halvarsson född i Malung 1945 vilket måhända måste förklaras. Han drev en lanthandel nere i Trekanten - korsningen Skolvägen/Olsborgsvägen - och var mycket aktiv i missionsförsamlingen. 

Som kuriosa kan nämnas att hans hustru Augusta Grääs (1862-1947) från Film i Uppsala län hade två systrar i Vallentuna, dels Gustaf Albert Zetterlunds hushållerska i Nedre Fritzberg, Kristina Elisabeth Gräs (1860-1934) och dels Sara Matilda Gräs (1870-1939) som var gift med stationsföreståndaren Karl Johan Gustavsson vid järnvägsstationen. Men det var en parentes.

Palmblads affär och Ernst Gustavssons affär som också nämns var inrymda i villan till vänster om nuvarande ICA Rickeby. 

Bo Schylander bedrev en omfattande ungdomsverksamhet i Vallentuna och berättar om hur trogna medarbetare och församlingsmedlemmar gick samman för att förverkliga drömmen om Åbybergskyrkan.
Föreningsliv och friluftsliv har alltid roat honom - inte minst scouterna.
På bilden till höger är han på väg mot Sylarna med en grupp ungdomar från Roslagen 1960.
- Storlien, Blåhammaren, Sylarna, Storulvån och Enafors. Det blev många turer i den svenska fjällvärlden. Den sista sommaren 2004 omkring Sveriges högsta berg dock ej toppbestigning, skriver han på sin facebooksida.
Han berättar också om hur missionsförbundet, baptisterna och metodisterna för tio år sedan gick samman till vad som i dag är Ekumeniakyrkan.

Bilden nedan föreställer kursdeltagare i Rockelstad 1963.
Om det skriver Bo Schylander så här:
- Svenska Gilwell kurs 107 sommaren 1963 i Rockelstad. Längst till vänster sittande är Bo Schylander och stående tvåa från höger är Folke Åström båda SM-scouter och pastorer.

Bo Schylander sittande längst till vänster på kurs i Rockelstad 1963

Som om inte redan allt detta vore nog, engagerade sig Bo Schylander politiskt i arbetarrörelsen tillika nykterhetsrörelsen och blev med tiden en tung maktfaktor bland dem som dikterade villkoren för invånarna i Vallentuna. Se meritlistan nedan. Man kan lätt konstatera att han har varit involverad i och haft kontroll på det mesta. 

- Jag har varit aktiv kommunpolitiker i 50 år varav de sista 25 åren som kommunal revisor, konstaterar han. Och i vårt Magiska Möte avslöjar han hur våra politiker och tjänstemän faktiskt har skött sig. 

Han berättar också vad det är för fråga han tycker att politikerna har misslyckats mest med.   

- Det tråkigaste idag är bristen på kollektivt tänkande. Folk var mer solidariska förr. Det skapade idealism och gemenskap.  

Bo Schylander har drivits av viljan att förändra och göra nytta. Bäst av allt tycker han har varit att genom predikan få dela med sig av visdom och budskap som kunnat vägleda människor. 

Men det är inte allt.

Meritlistan visar tydligt att det Bo Schylander har engagerat sig i ofta har resulterat i styrelseuppdrag. Hans intresse är lika djupt vare sig det gäller frimärks- och vykortsklubben, släktforskarföreningen, kooperationen, fjällkoloniföreningen eller nykterhetsorganisationerna. När Bo Schylander väl har engagerat sig i ett ämne slutar det ofta med att han får svinga ordförandeklubban. 

Bo Shylander
Foto: Hege Hellström, Vallentuna Nya

Bo Schylanders
saffranspannkaka

Det var sommaren 2020 som Bo Schylander meddelade att han predikat för sista gången. Det fanns ett skäl för det som han berättar om i vårt samtal. Den delen av hans yrkesverksamhet är helt enkelt över, menar han. Sysslolös är han emellertid inte. Tvärtom. Bo Schylander är fortfarande flitigt anlitad inte minst av Kommunala pensionärsrådet (KPR) där han sedan i våras är opolitisk 1:e vice ordförande. Rådet är en länk mellan Vallentuna kommun och pensionärsorganisationerna och därför viktigt för den som vill åstadkomma förändring. Men han är även ledamot (S) för Stockholms Regionstyrelses Pensionärsråd. För att inte tala om Riksförbundet PensionärsGemenskap (RPG) - en ideell och partipolitiskt obunden pensionärsorganisation som med kristna värderingar - för vilken Bo Schylander har full koll för såväl Vallentuna som Distriktet och Riksförbundet. Men det är sannerligen inte allt. 

Bo Schylander broderar korsstygnstavlor, fotograferar blommor i sin trädgård och skriver på facebook om all mat han lagar och alla bullar, kakor och bröd han bakar. 

Familjen Schylander bodde på Fornminnesvägen 17 de första åren i Vallentuna. Från september 1964 till slutet av april året därpå bodde de i, vad han kallar, en rivningkåk på Vikingavägen, innan flyttlasset gick till Tvärvägen 3. Strax före jul 1971 kunde de ta villan på Rosengårdsvägen 123 i besittning. Där har Bo Schylander blivit kvar sedan barnen flyttat ut och han blivit ensam kvar sedan hustrun Majvor gick ur tiden 2011.

- Och nu ska jag flytta, säger han och avslöjar vart det bär hän...  

Bo Schylander tror att vi har dragit på oss Coronaeländet som någon sorts straff. Nu får vi dras med det åtmintone ett år till. Han jämför med Spanska sjukan som höll på i nästan tre år innan den gav med sig. Själv blev han svårt sjuk i Asiaten i sin ungdom. En miljon svenskar smittades och cirka 2000 dog. 

- Men vi har inte ett så skrämmande samhälle som många försöker göra gällande. Jag tror på invandring. Vi måste räkna med den. Får vi en miljöförstöring så kommer människor att röra på sig. Själv tror jag på människan som sådan. Det finns mycket gott hos var och en. Det gäller bara att ta vara på det.  

Bo Schylander 

född 22/5 1935 i Norrtälje avled den 29 augusti 2023 i Vallentuna

Det meddelade barnen Ann och Lasse på facebook: 

"Nu har vår kära pappa Bo lämnat oss. Efter en stroke några dagar efter midsommar, och en tids försök till rehabilitering, dog pappa på tisdagskvällen den 29 augusti.
Pappa var i grunden pastor och han gjorde nytta i vår värld genom möten, sammanträden och föreningsliv. Han uttryckte sitt stora engagemang för andra människor och vårt samhälle i ett trofast arbete i församling och politik.
Du var vår trygghet genom livet. Vi är tacksamma för allt du gett oss.
Ann och Lasse"

      

Bo Schylanders meritlista

(uppdrag i Vallentuna uppmärkta)

Konfirmerad 1949 i Svenska kyrkan, Norrtälje
Kristendomsskola (SMF) 1949 i Elmsta Missionshus, Väddö
Upptagen i Norrtälje Missionsförsamling 1951-11-01
Upptagen i Vallentuna Missionsförsamling 1960-09-04
Folkhögskolekurs på SVF, Jönköping 1953-1954
Missionsskolan – Pastorsutbildning 1956-1960 på Lidingö
Ordinerad till pastor inom Svenska Missionsförbundet i juni 1960
Ungdomsledarutbildning (ULK) på Tollare Folkhögskola våren 1959
Gilwellutbildning (nr 107) på Rockelstad, Flen 1963
Intygs- och diplomutbildning till samtalsterapeut på Sankt Lukasstiftelsen 1960-1979
Akademiska studier i Kulturgeografi och Samhällsplanering 1975-1978 Stockholms universitet
Affärsanställd på Östermans Filial, Norrtälje 1950-1951 Affärsanställd vid Folkets Tapetbutik, Norrtälje 1951-1953
Ung evangelist i olika församlingar och vapenfri militärtjänst 1954-1956
Pastor i Vallentuna Frikyrkoförsamling 1960-1964
Pastor i Åbybergskyrkan, Vallentuna 2007-2008
Vice församlingsföreståndare i Åbybergskyrkan 1964-1996 samt 2016- pågående 
Organisationschef i DKSN 1964-1979
Avdelningschef (IFO) på Vallentuna Socialförvaltning 1979-1982
Direktor på Sociala Missionen 1982-1996
Konsult på Sociala Missionen 1996-1999 

Tecknad Bo Schylander i Norrtelje
Tidning någon gång på 1980-talet
- Det är mitt engagemang i äldrefrågor
som symboliseras i bilden, säger han.

Kommunfullmäktigeledamot i Vallentuna 1963-1994, vice ordförande 1982-1994
Gruppledare i socialdemokratiska fullmäktigegruppen 1966-1970 samt 1974-1985
Kommunstyrelseledamot i Vallentuna 1968-1985
Kulturnämndsledamot i Vallentuna 1968-1970
Ordförande i Nykterhetsnämnden, Vallentuna 1964-1970
Ordförande i Sociala Centralnämnden, Vallentuna 1971-1976
Ledamot av Fritidsnämnden, Vallentuna 1965-1967
Ledamot av Planeringsrådet, Vallentuna 1971-1981
Biträdande överförmyndare i Vallentuna 1973-1994
Revisor i Vallentuna kommun 1986-2011, vice ordförande 1986-2000, ordförande 2001-2011
Revisor i AB Össebyhus 1998-2011
Revisor i Stockholms läns Landsting under 6 år
Nämndeman i Svea Hovrätt 1980-2002
Styrelseledamot i Nykterhetsrörelsens Landsförbund 1972-1999
Styrelseledamot i Svenska Nykterhetsvårdsförbundet 1971-1999 samt vice ordförande 1990-1999
Ordförande i DKSN/Hela Människan, Stockholms län 1982-1999
Revisor i Ria, Stockholm 2000-2003
Ordförande i valberedningen i DKSN/Hela Människan Riksorganisation 1979-1999 

Revisor i Hela Människans Riksorganisation 2001-2005

Styrelseledamot inom Frikyrkliga Studieförbundets lokala och distriktsorgan 1961-1990
Ersättare i Cancerfondens styrelse 1993-2002
Ledamot av dr Nils Hafsrens stiftelse 1973-2015 
Ledamot av Bror Gustaf Bylunds stiftelse 1973-2006
Revisor i Konsumentföreningen Norrort 1993-2008
Revisor i Stiftelsen Ickevåldsfonden 2001-2005
Ledamot och senare ordförande i Stockholms läns Nykterhetsförbund 1988-1999
Ledamot i styrelsen för Stockholms Blåbandisternas barnkoloniförening 1999-2001, ordf 2002-2005
Ordförande i Stockholms Läns Blåbandsdistrikt 1999-2003
Revisor i Sveriges Blåbandsförbund 2001-2005
Ordförande i Frösunda-Vallentuna Blåbandsförening 1962-2020
Ledamot i Stockholms Sjömansmissionsförening 1993-1996, ordförande 1996-2018
Ledamot av Stiftelsen Stockholms Sjömanshems styrelse 1993-2018
Ersättare i Stiftelsen Stockholms Sjömanshems styrelse 1998-2018
Ersättare i Norrtälje Släktforskarförenings styrelse 2009-2015
Kassör i Wallentuna Frimärks- och Vykortsklubb 2000- pågående 
Ersättare i Stockholms Fjällkoloniförenings styrelse 2002 –2018, ordförande från 2018 - pågående 
Ordförande för Riksförbundet PensionärsGemenskap (RPG) i Vallentuna 2000 – pågående 

Ledamot i RPG:s Distriktsstyrelse 2009 – 2014, ordförande 2015 – pågående
Revisor i RPG-Riks 2010- pågående