tisdag 19 mars 2019

Från änglalik sångfågel på Tuna torg till fredsmäklare med hela världen som arbetsfält.

Catarina Fabiansson i Lördagstimmen 1980
Foto: Tord Stodeus
1981
Catarina Fabiansson var en av de första som hörde av sig när Vallentuna Revyn drog igång sin verksamhet med Lördagstimmen 1980. Vi hade byggt en scen som varje lördag under sommaren rullades in på Tuna torg för en timmas gratis underhållning för dem som råkade vara där. Kulturnämnden hade köpt in en ljudanläggning för ändamålet som vi fick hantera.
Sex Lördagstimmar blev det första sommaren och tre föreställningar av folklustspelet "Bara en malaj" som dessutom turnerade till både Brottby och Lindholmen med den rullande scenen transporterad av Åke Uddén (som faktiskt råkade komma förbi mitt under intervjun nedan med Catarina).

Catarina var nyinflyttad i Vallentuna då. Familjen hade bott utomlands i en rad spännande länder på grund av pappa Fabianssons arbete hos svenska Ericson.


Klippning och bearbetning Tommy Aperia

Cirkatider:
0.00.00   Barnstjärnan
0.03.00   Gymnasium och universitet
0.04.40   Spanien. Skivbolag i Madrid
0.08.00   USA. Antropologi. Som en bro mellan olika kulturer.
0.12.30   Tillbaka till Spanien.
0.13.20   Hemlängtan. Sverige. Antropologi.
0.14.00   Indonesien.
0.17.00   Indonesiska ambassaden i Stockholm
0.19.15   Drömmen om FN, Östtimor
0.23.00   Afghanistan, självmordsbombare, slöja
0.27.10   Master i Internationella relationer i New York.
0.31.00   FN valenheten i Liberia. Kärleken. Bröllop i New York. Två söner.
0.36.15   FN Burundi. Fredsbyggande processer.
0.40.10   Sverige på grund av ebola. Lärare i Vallentuna.
0.42.00   Konfliktrådgivare på Sida. Konståkning och ishockey.
0.47.00   Aktivist för Karlbergsskolan
0.48.45   Sida för svenskt bistånd. Konfliktrådgivare, som sagt. Fredsmäklare.
0.53.20   Vallentuna. Tillbaka till rötterna. Tar sånglektioner. 


Lördagstimmen 
bestod i fem, sex år och Catarina var nästan alltid med sin ringa ålder till trots, en söt liten flicka som sjöng vackert, charmade publiken och hamnade på bild i lokaltidningen.

Catarina till höger som dansare i
julgransglitter 1982.
Revyn 1982 hette "Annorlunda kul i
Catarina i Talangjakten 1983
Systemlösa", en titel med anledning av att Vallentuna då inte hade något systembolag. Frågan blåste upp till politisk strid och passerade kommunfullmäktige inte mindre än fyra gånger, innan ett gäng borgerliga politiker kuppade igenom ett ja till systembolaget. Catarina Fabiansson medverkade i dansgruppen VaDa under ledning av Irma Alonso.
Vi hade absolut inga pengar. Fonden bestod av målad weepapp på vilken vi klistrade guldstjärnor som någon sponsrade med. Belysningen bestod av matsalens enda strålkastare. Den andra var trasig och byttes inte ut trots allt vårt tjat under alla år.

1983 års revy hette Vadåra. Catarina (fyra från vänster nedan) dansade tillsammans med Maria Jägborn och Anneli Gustavsson. Det året hade vi en stor pressenning som fond och en ilsket lysande byggsol som strålkastare. Pressenningen bredde vi ut på aulans golv. Vi gick på och målade den rosa med hjälp av långborstar - ett minst sagt vågat projekt. Det året hade vi skrapat ihop så pass mycket pengar att vi kunde köpa de här vita klänningarna från Ellos postorder till entrénumret. Vallentuna Revyn har vuxit ur barnskorna, skrev Anna Birgersson i Norrtelje tidning efter premiären.


Några månader senare, våren 1983, var Catarina med i Talangjakten på Hjälmsta teater som såg flera stjärnor födas. Särskilt trollkarlen Henrik Bjarneskans som idag är magikern Henrik Fexeus (andra raden längst till höger i svart mantel), dramalärare Per Norbäck och revystjärnan Helen Olsson. Konferencier var Nina Lizell och i bandet spelade Urban, Clas Svanberg, Stefan Olsson och Ingemar Rudäng. Catarina ses ungefär mitt i bilden.


Den sommaren förvandlades Lördagstimmen till Sommarnöjet. Enda skillnaden var egentligen att scenvagnen placerades i kommunalhusparken ungefär mitt emot den plats där nuvarande Kulturhuset ligger. Och Catarina var förstås med.

Varken jag eller Catarina kommer ihåg vad hon sjöng den gången men sjöng, det gjorde hon med besked.
Foto: Tord Stodeus 1983.
Några år senare byggde kommunen en scen i parken men då hade vi redan lagt ner verksamheten. Det blev för tungt helt enkelt. Vi fick inte vara med och påverka utformningen av scenen heller. Vi gjorde några föreställningar där men den passade vår verksamhet dåligt.  

Hösten 1983 satte vi upp Good Old Grejs på Hjälmsta teater inspirerade av enelska Good Old Days på TV. Catarina var med och fick allt strörre utrymme för solonummer såväl som tillsammans med andra. 


Catarina på efterfesten 1986
1984 var Catarina med i revyn 
På egna ben  och 1985 i revyn 
Så klart. I någon av dem sjöng hon nog Främling med annan text. Den minns hon än och sjunger faktiskt en snutt på i samband med vår nu aktuella intervju. Se nedan.  

Revyn Revylution 1986 blev vår sista revy i Hjälmstaskolans gamla matsal. Catarina hade för länge sedan lämnat dansen bakom sig och var nu 16 år gammal en tämligen rutinerad revyskådis. 
Nedan med Christina Arvebo och Ante Söderberg. 


Därmed var det slut med Vallentuna Revyn för Catarinas del. Det var dags för gymnasiet och hon blev elev på Adolf Fredriks musikskola (nu: Kungsholmens Musikgymnasium) där nästan alla framstående artister - som Carola och Robert Wells - hade gått. Vi var alla övertygade om att hon så småningom skulle dyka upp som professionell sångare och artist. 

Catarina Fabiansson 33 år senare!
Catarina försvann ur vårt synfält 1986. 
Det är 33 år sedan nu! 

Vi fick en ny teater och satte upp nya revyer som allt mer lämnade amatörstadiet. I synnerhet som vi fick en ändamålsenlig lokal och lyckades spela in så pass mycket pengar att vi kunde satsa i både teknik, material och expertis vilket vi också gjorde till 2005 då vi stängde butiken för gott. 

För några år sedan dök Catarina plötsligt upp på facebook. Där har vi kunnat följa henne och till sist blev nyfikenheten för stor. Vad i all världen har hon gjort av sitt liv?
Och hur gick det egentligen med sången?

Det visar sig att Catarina jobbar på statliga Sida, den svenska myndighet som har till uppgift att minska fattigdomen i världen.
- Genom vårt arbete och tillsammans med andra bidrar vi till att genomföra Sveriges politik för global utveckling, heter det i presentationen. Catarina är:

Senior Advisor

Så vad i all världen har hon gjort de här 33 åren?


Av Catarinas facebooksida framgår att hon har jobbat utomlands i många år men nu med sina barn flyttat hem till Vallentuna. 

Hennes man Prince Charles Johnson III sedan 20 april 2012 bor kvar i Liberia på grund av sin ställning där. Hela familjen pendlar tills vidare mellan länderna. 

Sönerna Charlie, 12 år, och Leo, 8 år ägnar sig båda åt is-sport. Vallentuna ishall är därför något av ett andra hem för familjen.
- Även det är ett skäl att stanna i Vallentuna, säger Catarina. 
Charlie är konståkare inom Vallentuna konståkning. Leo spelar ishockey i VBK. Mamma Catarina skjutsar, knyter skridskor och hejar på. 


Min nyfikenhet var därmed väckt. Särskilt som jag till min förvåning upptäckte att Vallentunas egen lilla sångfågel ska fylla 50 år (!) i augusti. 
Så jag bad om en intervju så här i elfte timmen och Catarina skrev: 

Hej,
Vilket härligt initiativ! Roligt att du är så aktiv med skrivande och media. Jag vet inte ens hur man bloggar

Det vore jätteroligt och en ära att få vara med, men det finns nog roligare saker att prata om än hur jag träffade min man

12 års demokratiseringsarbete med FN på Östtimor, Afghanistan, Liberia och Burundi? 
Träffat presidenterna för alla nämnda länder. 

Var lite av en ’kändis’ som tolk för FN (indonesiska-engelska) på Östtimor i deras lokala medier. Festat med Depeche Mode när jag jobbade på skivbolag i Spanien... 
Dansat javanesisk dans på ett slott på Java och sedan i Stockholm... 
Vi kanske kan prata ihop oss om vad som skulle göra sig bra på radio.

Och igår sågs vi i en någorlunda lugn vrå i kulturhuset. Det var ett kärt och mycket Magiskt Möte efter alla dessa år. Och vad Catarina berättade om sitt liv kan även du lyssna till om du klickar på pilen nedan.  

Catarina Fabiansson är hemma igen. Det känns tryggt och bra att veta för oss som inte är så äventyrliga. Hon har sett det mesta redan och har fullt upp med att vara mamma till sina pojkar och jobbet på Sida.
Några år till åtminstone. Sedan får hon se.

Sången, dansen och teatern har på senare år fått stå tillbaka för annat som varit viktigare. Men visst kittlar ännu tanken på att greppa mikrofonen och ta ton. 
- Det vore ju roligt att få pröva på och sjunga jazz, säger hon försiktigt.
- Kanske finns det ett band här som spelar jazz och som jag skulle kunna få sjunga med. Jag skulle åtminstone vilja pröva på för att se hur det känns.

Låt oss hoppas att det gör det...

Monica Antonsson
Privata bilder publiceras med tillstånd av Catarina Fabiansson


Catarina Fabiansson och Prince Charles Johnson III
Foto: Michaela Edlund-Kelas