Leif B Magnusson, en autofiktionens mästare...

Leif Magnusson 2022
Foto: Monica Antonsson

Det är i samband med en intervju i Fredagsmagasinet i Radio Österåker som Leif Magnusson, 88, ger mig en lista på vad han varit med om i Vallentuna. 

Vi borde ha pratat mer om det i programmet, tycker han. Men Radio Österåker är i första hand avsedd för Österåker och Vaxholm, så där fick jag försöka snåla in på just Vallentuna. 

Här bestämmer jag däremot själv och här är det just Vallentuna som står i fokus, den kommun som vi båda är så förtjusta i. 

Leif är född i Borås och uppväxt i Skövde. Ja han gjorde en avstickare till Farsta också innan han kom till Vallentuna med sin familj 1964. 

På den tiden tycks kommunen ha varit särskilt mån om att folk skulle flytta hit. Kommunalkamrer Gunnar Käller körde runt med Leif och hans fru och visade kommunen. I Snapptuna fanns tomter till salu för 20 000 kronor vilket var mycket billigare än de tomter som stod till buds i Täby. Herr och fru Magnusson slog till och byggde sig året därpå det hus som var familjens hem i 25 år. Det är alltså här de fem barnen har vuxit upp. 

Leif blev först tillsynslärare i Vallentuna Centralskola under rektor Nils Sjöströms ledning. Han blev dessutom partivän med skolstyrelsens ordförande Jan Birgersson (M). Kanske var det han som såg till att Leif blev ledamot av den så kallade Kulturkommittén som blev början på Leifs politiska karriär. Det ledde vidare till ordförandeskapet för Kulturnämnden, ett förtroendeuppdrag som Leif behöll i åtminstone 15 år under tre kommunalråd nämligen Ingvar Lidskog (L), Carl Erik Wikström (C) och Elwe Nilsson (M).

Läs mer om Ingvar Lidskog här

Läs mer om Carl Erik Wikström här

Läs mer om Elwe Nilsson här. 
Och lyssna på Leif Magnusson i Fredagsmagasinet, Radio Österåker, här.

Monica Antonsson · FREDAGSMAGASINET 220128

Leif dyker upp ungefär 41 minuter in i programmet.

Leif Magnusson blev småningom studierektor i såväl Näsby Park som Näsby Dal och han slutligen kom till Tyska skolan. Samtidigt var han en synnerligen aktiv kulturnämndsordförande på så sätt att han gärna medverkade personligen i de kulturprojekt som var aktuella. 

Kyrkospelet

Clary Magnusson, Torsten Segebladh,
Kerstin Lundqvist och Kurt Wallis Pettersson
Foto: Göran Johansson 1972. Vallentuna bildarkiv.

Ett sådant var Kyrkospelet, ett stycke som skrevs av den i rektorsbostaden bosatte författaren Torsten Segebladh som för övrigt var poeten Kristina Lugns favorit när det gällde litterära diskussioner. 

Musikskolans rektor Kurt Wallis Pettersson skrev musiken och Leif Magnusson stod för regin. 

Spelet uruppfördes 1967 och spelades årligen i nio års tid. Enligt Leif finns fortfarande manus och inspelningar på biblioteket. 

I Kyrkospelets rollista fanns lokala profiler som Clary Magnusson, Kerstin Lundqvist och Åke Carlegrim. Vallentuna hembygdskör, Kyrkokören och kyrkans barnkör medverkade också. Läs mer om kyrkospelet här och här

Gustaf Åkerblom (S)
Foto: Svante Berg 1995. 
Vallentuna Bildarkiv.

Runstenar

Tillsammans med Gustaf Åkerblom (S) for Leif dessutom runt i kommunen med cement, sand, vatten, spett och slägga och satte upp skyltar vid de 75 runstenarna. Allt för att den som så önskar ska kunna ta del av vad där står för bästa möjliga förståelse för det vikingatida folkets livsvillkor.

Böcker
Tillsammans med kulturchefen Ingrid Ullman och den övriga nämnden såg Leif Magnusson också till att det gavs ut böcker som: 

- Vallentunas äldre bebyggelse 

- Runstenar i Vallentuna
- Vallentunabilder
- Örnen, bilan och stjärnorna

Det var med andra ord en mycket aktiv kulturnämnd som verkade under Leif Magnussons ledning. 

Kulturnämndes arbetsutskott 1985.
Gustaf Åkerblom (S), kulturchefen Ingrid Ullman, Leif Magnusson (M) och Sven Sjönell (C).
Sven Sjönell lämnade så småningom centerpartiet och blev moderat. Läs mer om honom här.  

Kulturnämndens ordförande Leif Magnusson (M)
inviger nya biblioteket i Tärningen.
Foto: Gun Hillbo. Vallentuna bildarkiv

Biblioteket

Det var under Leif Magnussons tid som kulturnämndsordförande som kommunen fick ett nytt bibliotek i Tärningen. Det ersatte ett äldre bibliotek inrymt på övervåningen till Torghuset - som i sin tur hade ersatt Bernhard Bengtssons gamla bibliotek i första kommunalhuset. 

Läs mer om Bernhard Bengtsson här. 

Leif Magnusson berättar i Fredagsmagasinet, Radio Österåker, hur han reste runt bland bibliotek i Danmark för att samla intryck och erfarenheter för bästa möjliga resultat. Det skulle vara högt i tak, belysning längst ner och luftkonditionering. 

Att det bibliotek som var hans skapelse numera tillhör förgången tid bekymrar inte Leif. Det är bra när det går framåt och byggs nytt. Han har besökt det nya biblioteket i kulturhuset och tycker det är bra. 

Vallentuna bibliotek i Tärningen 2012
Foto: Matilda Riddar. Vallentuna bildarkiv.

Centrumbiografen

Centrumbiografen i Vallentuna 1986.
Foto: Gun Hillbo. Vallentuna bildarkiv. 

Leif Magnusson och Sven Sjönell (C/M) arbetade hårt i många år för Centrumbiografens bevarande. Ove Hahn (M) såg dessutom till att bion fick nya stolar när teater Narren på Gröna Lund renoverades. Han var ju artistchef på Gröna Lund. Läs mer om honom här.

Leifs och Svens familjer hjälpte också till med Centrumbiografen. Jag citerar Agneta Sjönell som skriver på Leifs facebooksida:

- Ja, tänk vad roligt vi hade bl.a med bion, som du och Sven drev. Hela familjen jobbade. Jag sydde gardiner bl.a, våra pojkar jobbade också. Jan var maskinist, Mats sålde biljetter och Björn sålde godis för sitt hockeylag. Det var tider det!

Men stödet från partikamrater och andra politiker var marginellt. Majoriteten ville jämna bion med marken till förmån för parkeringsplatser. Och så blev det ju också till slut. 

Det är ingen överdrift att Sven och Leif blev mycket illa behandlade i Vallentuna på grund av sitt engageman för Centrumbiografen.  

Kommunen överlät driften till IOGT-NTO och snart var biografens saga all. 

Läs mer om kampen om biografen här.  

                                                                               

Vallentuna teater i oktober 1986. Några månader senare
hade vi premiär på revyn Scensation. 
Foto: Yngve Sjögren. Vallentuna bildarkiv.

Teatern

Vallentuna teater byggdes i samband med att Tellus Maskin lades ned och fick en tillbyggnad i form av en idrottshall och en teater. Vem hade kunnat tro det?

Undra på att Leif nämner det med stolthet. Teatern till och med invigdes av Dramatenchefen skriver han. Oklart vem.  

Leif berättar att en ensemble från Dramaten gästspelade med "Arsenik och gamla spetsar". 

Jag hade för mig att det var 

"En midsommarnattsdröm". Det var i alla fall den jag såg. Men kanske spelades båda.

Leif är också stolt över att teatern politiskt motstånd till trots försågs med ett orkesterdike. 

I detta var jag själv högst inblandad vilket kan avslöjas nu. 

Kulturchefen Ingrid Ullman ringde mig och sa att politikerna ville spara in på teaterbygget genom att avstå från att bygga ett orkesterdike. 

- Kan inte du och ditt revygäng skapa opinon och publicitet så att de ansvariga ger sig?

Det gjorde vi så klart. Vad gör man inte när kulturchefen ringer och ber om hjälp! 

Vi samlade ihop ett gäng teaterfolk och kallade till presskonferens. 

Det är klart att en teater måste ha ett orkesterdike, hävdade vi som inte hade något eget intresse av diket.

Tidningarna skrev och en av dem som läste om snåla politiker var underbara Greta Persson, en änka som efter ett långt fattigt liv hade blivit miljonär genom ett arv av en moster. Hon placerade så småningom pengarna i en stiftelse som sedan dess delar ut stipendier varje år till musikaliskt begåvade ungdomar i Vallentuna. 

Men först ringde hon kommunen och erbjöd sig att betala orkesterdiket!

Det blev så pinsamt för kommunledningen att orkesterdiket byggdes på skattebetalarnas bekostnad. 

Gretas pengar användes till att köpa en fin flygel från Göteborgs konserthus. Den är än idag själva hjärtat på Vallentuna teater. 

Läs mer om Greta Persson här. 

Man kan väl dessvärre räkna på ena handens fingrar hur många gånger orkesterdiket har använts. Det kan bara lastas kulturförvaltningen och nämnden som borde ha haft fog för sitt önskemål och sett till att den sortens produktioner hade engagerats till Vallentuna teater. 

Dåvarande kommunalrådet Elwe Nilsson har många gånger retat mig för det här.

- Vad skulle ni revyhoppor ha ett orkesterdike till? 

Han hade rätt. Vi hade ingen användning för ett orkesterdike. Vi bara banade väg för kulturförvaltningen som inte tog sitt ansvar. Och fick därför skulden. Den sortens händelser kantar dessvärre mitt liv...

Om nämnden överhuvud taget kände till det vet inte jag.

Paneldebatt i Vallentunasalen inför valet 1985. På podiet från vänster tidtagare Leif Magnusson och ordförande Thomas Adlercreutz. 
Foto: Thord Stodeus. Vallentuna bildarkiv.  

Leif Magnusson skriver vidare på sin lista om "Vårspectaclet" för barnfamiljer som han var med och ordnade i tre, fyra år. Vidare skriver han om gratis bussturer för nyinflyttade och utgivandet av Vallentuna Kommuninformation med Carl-Axel Olsson (C). 

Roslagsbanan med ånglok vid Lindholmen på 1970-talet
Foto: Kristina Peterson. Vallentuna bildarkiv.

Läs mer om Carl-Axel Olsson här. 

Leif minns också folkomröstningen om Roslagsbanan i vilken 92 procent av vallentunaborna och 84 procent av täbyborna krävde att få ha den kvar. 

Och kvar blev den ju.    

 

Leif Magnusson lämnade Vallentuna i början av 1990-talet och flyttade in till stan där han blev kvar några år innan fritidshuset på Tynningö utanför Vaxholm blev hans året-runt-bostad. 

Ordkonst

När Leif pensionerades från jobbet som studierektor i Tyska skolan bildade han den enskilda firman Ordkonst inom vilken han översatte ett stort antal böcker från främmande språk innan han till slut vässade pennan för egen del och etablerade sig som författare. 

De flesta av hans böcker har kommit till på Tynningö där han vanligtvis bor med sin lilla katt. Hälsan har emellertid tvingat in honom på ett seniorboende i Bromma just den här vintern. Barnen tycker inte att han ska vara ensam i stugan ute på ön förrän våren kommer och fåglarna börjar kvittra igen. Grannen tar under tiden hand om katten.  

Autofiktion

- Jag skriver med autofiktion, säger Leif.

Det visar sig vara en speciell litterär genre som kan användas i självbiografier och som innebär att man  blandar fakta och fiktion. När sanningen inte räcker till kan författaren fabulera fritt och bättra på sin historia. Läsaren kan med andra ord aldrig veta vad som är sant och inte.  

Wikipedia:

Tidiga svenska exempel på autofiktion är August Strindbergs romaner Tjänstekvinnans son (1886) och En dåres försvarstal (1893). En annan besläktad genre än alterfiktion, där fakta och fiktion blandas men verkobjektet är någon annan än författaren själv. 

Sex böcker har det hittills blivit varav flera om Tynningö. 

Eller vad sägs om: 

Hovrätten brinner (2013)

Jäv och övergrepp i rättssak

Tynningö i våra hjärtan (2017)

Attack på nämndemän 

Övergrepp i rättssak 

Bilder av Tynningö (2019)

med två andra

Tynningö i stormens öga (2019) Privatspanare och Missing people i vilken självaste Putin dyker upp.

Leif, Git och kriget (2021)

Överleva Andra Världskriget

1939-1945

Och nu är en sjunde bok på gång, en bok som ska handla om morfars mor 

Maria Kristina Johansdotter, vars liv var ett släktdrama med kunglig glans...

Jag har grävt lite om denna

Maria Kristina utan att hitta

något som helst graverande. 

Om du vill kan du läsa om det här och här. 

Men i autofiktionens värld betyder det absolut ingenting. Jag ser verkligen fram mot att få läsa berättelsen om Maria Kristina Johansdotter... 

För ytterligare info: leifmagnusson.se

För att beställa böcker, ring förlaget direkt på tel 070-600 51 51

Backsippor 1975
Foto: Leif Magnusson, Vallentuna bildarkiv

Anki och Anders Nyberger förvandlande fiskaffären till en hudvårdssalong för ökat välbefinnande

Anki och Anders Nyberger
Foto: Monica Antonsson

Anders Nyberger har sina rötter i Vallentuna genom mamma Ingrid Elisabeth Jansson och mormor Ester Elisabeth Gustavsson som båda föddes i Vallentuna 1921 respektive 1893. Pappa Sven Einar Ture Nyberger född 1921 föddes i Kungsholms församling. Föräldrarna gifte sig 1945 och flyttade till Vallentuna när Anders var två och storasyster Gun var sex år gammal. 

Ingrid Jansson, senare Jirstedt gift Nyberger 1923
Foto: Helge Jirstedt

Den här trevliga pratstunden med Anki och Anders Nyberger ägde ju rum i Spanien.  

Jag kunde därför inte be att få fotografera bilder ur deras fotoalbum som jag brukar.

Vallentuna bildarkiv har emellertid den här fina bilden av mamma Ingrid bland hönsen hemma på Fridal som låg vid nuvarande Tunavägen 5. 

Den Allan Jansson på Mörby gård som Anders pratar om i intervjun - och som skulle ha med hans rötter i socknen att göra - har jag inte lyckats hitta. Han var i varje fall inte skriven här. 

Den ende Allan Jansson som fanns här bodde i Rickeby och bytte dessutom efternamn till något helt annat. 

Men det kanske är ett mysterium som Anders kan lösa så småningom.  

Jag har rotat runt lite i kyrkoböckerna för att hitta Anders släkt och se om där finns fler vallentunarötter. Det visar sig att mamma Ingrids anfäder kom från Kårsta, Össeby-Garn, Vada, Rimbo, Gottröra och Närtuna. På sin mammas sida är Anders alltså en riktig Rospigg. 

Läs mer om det här om du vill.  

Reservation för läs- och skrivfel

Lyssna på Anki och Anders!

Monica Antonsson · Anki O Anders (2).WMA

Förr var det tillåtet att ta sig vilket namn som helst. Hantverkare av olika slag valde ofta att byta namn till något unikt. Och det gjorde man ofta i samband med giftermål eller att man lämnade hembygden för storstaden. Många valde ett namn som påminde om den trakt de kom från. En familj från Sättersta i Sörmland kunde då kalla sig Sätterlund vilket senare blev Zetterlund om man ville snitsa till det. Ättlingar till indelta soldater med soldatnamn som Rasken, Stål eller Hvitlock kunde välja att ta sig farfars soldatnamn för att det lät bättre än Andersson, Karlsson och Persson. Det kan därför vara av intresse att följa ett namn som Nyberger.  

Det visar sig att det var Anders farfar Stefanus i Tyngsjö, Kopparberg, som tog sig namnet Nyberger. Det gjorde även två av hans bröder som emellertid så småningom ändrade namnet till Nyberg. Alla tre skulle annars ha hetat Jonasson eller Magnusson efter fadern Jonas Magnusson (1850-1882). 

Stefanus Nyberger (1883-1965) var alltså ensam i trakten om sitt efternamn. Folkräkningarna och andra källor ger vid handen att namnet ursprungligen kom från en släkt på Gotland. Den spred sig förvisso norrut men jag kan inte se att det finns något samband mellan Stafanus Nyberger och Gotlandssläkten med samma namn. Jag har försökt hitta ett sådant. Läs om det här om du vill. Kanske finns en förklaring att få så småningom.   

Centralvägen, Vallentuna

Centralvägen - Vallentunas första affärsgata med lägenheter i övre planen. I huset t v finns en fiskaffär. På höger sida finns affärerna fr h Arne Anderssons uraffär, dam- och herrfrisör och Vallentuna varuhus. I bakgrunden syns Vallentuna järnvägsstation och järnvägsrestaurangen Flugan

Foto: Thord Stodeus i januari 1970. Vallentuna bildarkiv.

Husen längs Centralvägen byggdes i slutet av 1950-talet. I källaren på gaveln i huset till vänster fanns från början en fiskaffär. Den drevs av Iris och Hilmer Lundin som bodde i Bällsta, närmare bestämt i Lundåker, fastigheten 2:174 som idag har adressen Bällstavägen 95. Dottern Britt bodde på adressen vid sin död 2003. 

Den Simon Anders talar om är åtminstone för mig ett mysterium. Vem var han?

Iris och Hilmer Lundin

Det hör egentligen inte alls hit men kan ju vara intressant ändå. Bilden här intill är hämtad ur boken Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Stockholms län III, 1952. Här bodde familjen Lundin. 

Av texten framgår att huset hade tre rum, två hallar och ett kök plus källare med tvättställ. 1942 moderniserades huset och fick såväl el som vatten och avlopp. Till hushållet hörde en häst och två mjölkkor i en särskild ekonomibyggnad. 

Trädgården anlades 1943. Den hade ett växthus och en bänkgård om 200 fönster samt 20 fruktträd. Det var grönsaker och blommor därifrån som så småningom kom att säljas i fiskaffären på Centralvägen. 

I boken "Vallentuna - ung ort i gammal bygd" berättar Brita Heidmark och Margit Ullgren under rubriken "Frukt, grönsaker och blommor".

"Det förekom också att varorna såldes lokalt direkt över disk till olika privatkunder. Det gjorde handlare Lundin i Västra Bällsta, där han hade en mindre trädgård med odling av grönsaker. Han drev dessutom en fisk- och blomsterhandel i centrala Vallentuna, där han sålde produkter över disk från sina egna odlingar."

För mig känns det lite knepigt att texten om Lundin enbart framhåller mannen. Den som syntes var nämligen Iris, en kraftfull kvinna med så kallat skinn på näsan. Det var hon som, såvitt man förstod, skötte ruljansen. Lundina kallades hon.  

***

Anders Nyberger

övertog fiskaffären när den så småningom såldes. Om det berättar han i vårt samtal ovan. Fisk och delikatesser, saluförde han.

När Anders småningom träffade Anki och de blev ett par förvandlades butiken till: 

Vallentuna Hudvårdssalong. 

I maj 1987 var jag där för tidningen Södra Roslagen för att göra någon slags reportage i samband med att Anki med sin specialitet - diatermi - befriade mig från en brun fläck på näsan. 

Hudvård för fysiskt välbefinnande

- Det kan hänga på ett hår

(VALLENTUNA) Vallentuna Hudvårdssalong ägnar sig åt biologisk hud- och kroppsvård. 

Ann-Christin och Lotta Nilsson erbjuder med andra ord vallentunaborna behandlingar för ett ökat välbefinnande. Det kan bland annat innebär att de befriar sina kunder från såväl fläckar som generande hårväxt vilket kan kännas angeläget inför den stundande sommaren. 

Hudvård är sannerligen ingen struntsak. Särskilt inte när det gäller ansiktet. Tvål och vatten torkar ut huden och skyndar på åldrandet. Det fastslår systrarna Ann-Christin och Lotta Nilsson. 

- Det tar flera timmar efter en tvätt med tvål innan balansen i huden återställs. Det är bättre att använda vattenlöslig rengöringsmjölk i stället.

Välgörande behandling

En ansiktsbehandling ger en avslappnad och fräsch känsla och det är meningen. Huden behandlas mot torrhet och dålig blodcirkulation. För den som har problemhy med exempelvis pormaskar kan det bli fråga om så kallad djuprengöring. Huden värms upp så att porerna öppnar sig. Därefter kan plitorna avlägsnas. 

- Låt bli att klämma med fingrarna. Det blir bara ärr då. 

Missprydande hudfläckar

Missprydande hudfläckar är en av branschens specialiteter. Med tränade ögon avgör Ann-Christin och Lotta vad för slagsmärken som kunden vill ta bort. 

- Skulle de se konstiga ut skickar vi dem vidare till läkare, säger Ann-Crstin.

Störst och vanligast är problem med generande hårväxt. Hårstrån tas bort ett efter ett genom att en tunn nål förs ner i hårsäcke. Därefter bränner man bort roten med ström. Helt eller delvis dödas hårsäcken.

- Det är ett väldigt pillgöra så det gäller att ha tålamod, säger Lotta. 

Hårväxt i ansiktet

Det är särskilt kvinnor som har problem med generande hårväxt i ansiktet, på benen och på bröstet. 

Somliga drabbas särskilt hårt. Det finns de som har hår växande i stora tofsar.

Monica Antonsson

Texten är tydligt avklippt innan den var slut. Sånt händer i tidningar när det är utrymmesbrist. Jag minns emellertid att Anki och Lotta berättade om kvinnor som ständigt bär rakapparaten med sig i handväskan. Skulle de råka övernatta hos en man måste de upp och raka sig innan han vaknar. 

Ja, det var annat också men det har jag glömt. Det är trots allt 35 år sedan. 

***

En dryg månad senare ringde bröllopsklockorna för Anki och Anders i Vallentuna kyrka och så småningom kom barnen Sofia och Douglas till världen. 

Anders sadlade om och blev säljare inom livsmedelsbranschen för att småningom starta eget i samma bransch. 

Anki drev Vallentuna Hudvårdssalong i över 40 år. Det var till henne man gick för att fixa fötterna och genom allehanda behandlingar av huden förhöja det allmänna välbefinnandet. 

Så här presenterade hon sig själv sedan hon väl sålt butiken och flyttat till en ny adress: 

Anki Nyberger

Välkommen till en personlig specialist. Jag är auktoriserad hudterapeut med mångårig erfarenhet, har specialkompetens och certifikat i Diatermi och IPL.

Jag har drivit Vallentuna Hudvårdssalong i många år men har nu flyttat till Tellusvägen 43.

Hos mig får du en Ansiktsbehandling som är anpassad efter din huds behov. Du kan även färga dina Fransar och Bryn.

Ser fram emot att få träffa dig. Välkommen!

 

Sommaren 2021 stängde Anki sin salong för gott. Hon och Anders till och med sålde villan på Uthamravägen och flyttade till Vaxholm. Sedan dess har de fått sitt första barnbarn. Och så har de sitt fritidshus i Punta Lara, Nerja, som de allt oftare åker till.  

Det är bara att gratulera!

Anki och Anders Nyberger skördar apelsiner i trädgården i Punta Lara.
Foto: Monica Antonsson